Krollilja

Krolliljorna är eftertraktade i trädgårdssammanhang. Att de tar tid att föröka gör dem dyra att köpa in, normalpris på plantskola ligger runt en hundralapp - per lök! Att så många ändå skaffar dem förstår man när man ser dem; de är otroligt vackra. Denna liljesort trivs bäst i skugga, även om den växer och blommar även i soligare lägen. Den vanligaste sorten är rosa med mörka prickar. Den vita varianten heter 'Album' och är precis lika härdig som den vanliga rosa - de trivs i nästan hela Sverige. De vita krolliljorna räknas som en av de vackraste liljorna av alla. " De fanns förr i alla slottsträdgårdars dunkla hörn under de stora träden, men även vid torparens stuga. " Odla.se Lökarna är äggformade, ganska stora och smörgula. De består av en massa lökfjäll. För att föröka liljan kan man fröså, men det kan ta fem till sju år (!) innan de blommar första gången. Det går snabbare att få blommande plantor om man klonar med lökfjäll. Då får blommorna dessutom alltid samma färg som moderplantans. Krollilja Lilium Martagon Bilden är lånad av Svanå trädgård. Jag har grävt upp två lökar hos mamma, den ena garanterat vit. Jag tog försiktigt loss cirka 1/3 av lökfjällen från varje lök och planterade sedan ut de stora lökarna. Tyvärr vissnade de ner, men har de dött helt så har de åtminstone lämnat avkomma innan. Lökfjällen lade jag i en plastpåse med fuktig jord, blåste in lite extra luft och knöt igen. Därefter placerades det hela mörkt och lite halvvarmt ovanför kylen. Där har jag tittat till dem ett par, tre gånger under sommaren. Idag kom jag ihåg att titta igen. Och se! Det hade bildats smålökar! Imorgon ska de plateras grunt, med den lilla löken precis under jordytan. Sedan räknar jag med att det hela sköter sig självt.

Förodlingstipset

Ipomoea purpurea, varianten kallas Kejsarvinda.

I år har jag för första gången lyckats med mina sommarblommor. I år har de överlevt frostnätterna då de bott inne länge, och de har överlevt torkan för jag har kommit ihåg att vattna. Då en planta kostar 100-200 kronor är de värda att dra upp själv. De är dessutom lättodlade men kräver lite omsorg i form av klätterstöd. På odlingsanvisningen står att man ska så i mars, men jag tror jag rekommenderar att man väntar till mitten av april när man bor så här långt norrut.

Dekorativt mörklila med rosa detaljer.

Utblommad. Varje blomma är bara öppen en enda dag.
Därav namnet "Blomman för dagen".

Att ha tåliga växter

För en nybörjare rekommenderas inget annat än tåliga perenner att börja med. Hur vet man då om en planta är livskraftig/tålig? Jag började min blomsterbana med en snabbkurs i plantknyckandets ädla konst. Att tacka för en växt är att döma den till döden. Därför knycks plantor med fördel från diverse odlingar. Naturligtvis tar man bara små delar från stora redan väl etablerade bestånd.

En av de första plantorna på min lista var stormhattar. De stals i Luleå kommun i ett vildvuxet parti med blåvita exemplar. Mycket effektfullt. Ett fast grepp så långt ner på huvudstjälken som möjligt, sedan drogs de upp med rötterna. Tydligen ska de inte tåla sådan behandling, men det visste inte dessa plantor och rotade sig snabbt i den nygrävda rabatten hemma. Dock återgick de till den vanliga mörkblå blomfärgen. Sådant händer.

Tvåfärgad stormhatt Aconitum bicolor

Därefter har andra plantor upptäckts och knyckts. Somligt har jag fått men nogsamt aktat mig för att tacka. Allt enligt vidskepelsens alla regler. Varje år har nya bekantskaper gjorts i den otroliga artrikedomen som erbjuds. Det finns verkligen en växt för varenda ställe.

För vart år som går upptäcker jag nya vackra och unika perenner. Jag kan lugnt påstå att vart år har erbjudit en ny "Årets perenn" för mig. I fjol var det porslinsveronikan. Kanske även Veronikor i allmänhet, för där finns många vackra variantert. Tyvärr ser de flesta skräpiga ut efter en tids blomning. Porslinsveronikan kan enkelt förökas på sättet jag beskrev i början av detta inlägg. Tag ett fast grepp om en stjälk, dra sedan upp och försök få med så mycket rötter det går. Det räcker egentligen med typ en minitråd av rotsystem. Därefter klipper man bort alla blad utom ett eller två och planterar i väldränerad jord (eller direkt i blombänken). Snart skjuter nya livskraftiga blad från plantan och då vet du att det lyckats. Här blev det succé, fem av sex testexemplar har kommit igång kanonbra.

Nästa år blir det ett litet fält av den underbara Porslinsveronikan Veronica gentianoides. Den rekommenderas främst till halvskuggiga lägen, då jag tycker att den blommar ut så snabbt i full sol. Fast den är snygg där också.

Det blev längre än planerat det här inlägget, men det jag vill ha sagt är att du ska våga prova. Ryck upp en bit av en planta och ta hem. Ingen kommer att hänga dig för det. Plantera den hemma och se efter hur det går. Hips vips har du hittat en ny favorit!

Mer av det goda

Krollilja Lilium martagon

Idag har jag besökt mammas trädgård. Jag har länge suktat efter att få ta del av de vackra krolliljorna som växer där, men inte vetat var jag ska plantera dessa. Nu har jag i alla fall gjort slag i saken. Jag tog hem en blommande vit och en yngling som ännu inte bekänt färg.

Väl hemma tog jag en del lökfjäll från de gyllne lökarna och lade dem tillsammans med lite fuktig jord i en plastpåse som jag sedan placerade i skåpet ovanför kylen. Varmt och fuktigt alltså. Detta ska om ungefär en månad resultera i en massa smålökar om allt går planenligt.

De kvarvarande lökarna med plantor planterade jag sedan ut direkt i rabatten. För dig som undrar varför man ids hålla på och föröka krollisar kan jag avslöja att styckpriset upgår till etthundra riksdaler - för EN planta i blom. Då kan man lugnt säga att det lönar sig att föröka själv. Dessutom ger lökfjällsförökning samma effekt som kloning - de vita ger vitblommande plantor och de rosa ger rosablommande. Fröförökade ger oftast rosa och lite vitt.

Återkommer med resultatet senare, håll tummarna att det lyckas!

I´m in the flow

Idag funderar jag även på några olika designer för tavlor. Handmålade, grafiskt designade och även lappade, limmade och på annat sätt fixade. Jag fick nämligen inspiration av en väns mamma. Fast jag tror inte att hon själv förstod att det var det hon gjorde.

Jag har i år fått upp ögonen för allt vackert i naturen. Det jag förr såg som ogräs eller trist för att det var så vanligt, är nu det jag mest uppskattar när jag är ute. En enkel sommaräng, tallhed eller björkskog rymmer en otrolig artrikedom. Och alla bär de sina egna förutsättningar att vara vackra med de växter och det djurliv som trivs i miljön. Mitt nya favoritmotiv tror jag måste vara svensk natur.

Kattuggla strix aluco. 

Akryl på canvasduk 50x70 cm. 2010-06-13

Ibland funderar jag

Idag funderar jag på varför jag valde blogg.se som bloggleverantör. Det är ofta driftstörningar och är man inte vass på HTML är möjligheterna att ha en schysst layout rätt så begränsade. Troligtvis hade jag då ingen aning om att jag i framtiden skulle önska mig en gilla-knapp för facebook, och dessutom möjligheten att koppla ihop en massa olika funktioner. Nåja, sent omsider kryper jag till korset och fixar en bättre utgångspunkt för mitt bloggande. Tror jag i alla fall. För om det är bättre återstår ju att se.

Här finns även utökade möjligheter att följa statistik och så småningom hoppas jag kunna koppla ihop med lite andra funktioner som jag längtar efter. Spännande.

Åkerbär

Åkerbär i tidig blomning

 

ÅKERBÄR
Rubus arcticus

Beskrivning Åkerbär är en flerårig ört som kan bli upp till två decimeter hög. Den har en krypande jordstam med upprätta skott och den bildar inga revor. Stjälkarna saknar taggar och bladen är trefingrade. Åkerbär blommar i juni-juli med rosaröda blommor som sitter ensamma eller två till tre tillsammans. Blommorna de är enkönade men både hanliga och honliga blommor förekommer på samma planta. Frukterna är mörkt brunröda, mycket aromatiska och börjar mogna i augusti.

UtbredningÅkerbär har en nordöstlig utbredning och är vanligast i de norra landskapen. Den förekommer dock sällsynt ända ner i Östergötland. Den växer oftast på fuktig gräsmark, i diken och snår.

Första fynduppgift
Publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658 (Nordstedt 1920).

Användning
Åkerbärets frukter har en mycket aromatisk smak och används bland annat till sylt och likör. Redan Linné omtalar åkerbär som en stor delikatess i sin Flora Lapponica 1737.

Övrigt
Åkerbär är Norrbottens landskapsblomma. Mina plantor kommer från Vistträsktrakterna.

EtymologiArtnamnet arcticus kommer av latinets arctos (norden) och betyder nordlig, arktisk.